Tillgänglighet

Hur står det till med tillgängligheten i Västerbotten?

Tillgänglighetsfrågan är en för oss som arbetar inom scenkonstområdet en mycket prioriterad fråga och arbetar aktivt med den för att få upp ämnet på dagordningen och se till att frågan även ligger nära för våra arrangörer och anlitade scenkonstproducenter.

På Teatercentrums hemsida finns en väldigt bra och mer omfattande presentation och vi har använt oss av en del av deras information i denna sammanställning. Läs gärna deras tillgänglighetsdokument för fördjupning i frågan. Kolla även HSOs (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) Västerbottens avdelning för mer information kring tillgänglighetsfrågor.

Fysiska och sociala hinder
Fysiska hinder är oftast det som tas upp med anledning av deltagande i kulturutbud och social samverkan. Smala dörrar, avsaknad av hissar, avsaknad av anpassad toalett m.m.

Lokalers anpassning för ökad tillgänglighet är i allmänhet en ekonomisk fråga som blir stor och svår att ta tag i om det inte finns pengar att söka och välvilliga tjänstemän på kommunal eller statlig nivå som kan bidra. Handisam – Myndigheten för handikappolitisk samordning har regeringens uppdrag att verka samordnande och pådrivande i svensk handikappolitik. På Handisams hemsida, kan man läsa mer om:

  • företagets-, organisationens- eller föreningens ansvar
  • tips på hur du kan komma igång med tillgänglighetsarbetet
  • hur du kan ansöka om ekonomiskt bidrag för tillgänglighetsprojekt
  • hur andra företag och organisationer har arbetat med frågan
  • diverse samlat material om tillgänglighet

Den andra sortens tillgänglighetshinder är socialt relaterat. I ett klimat där en person med funktionsnedsättningar upplever sig ovälkommen, uttittad, respektlöst behandlad, diskriminerad, m.m. råder social otillgänglighet. Det finns en rad klassiska exempel på social otillgänglighet som nästan alltid kan förklaras med rädsla och okunskap:

  • Beröringsskräck – att inte våga ta i, leda eller hjälpa
  • Tycker synd om och uttryck i ordalag av; stackars dig, vad jobbigt du måste ha det, osv
  • Tilltalar personens assistent istället för personen med funktionsnedsättning
  • Tilltalar personen med funktionsnedsättning på ett överdrivet och övertydligt sätt
  • Ställer privata frågor som man vanligtvis inte brukar ställa till personer man inte känner

Huruvida en lokal är socialt tillgänglig eller otillgänglig beror på människorna i lokalen snarare än lokalen som sådan. Det är lätt att tro att man måste bemöta en person med funktionsnedsättning på ett speciellt sätt och ofta får detta till resultat att man istället för att mötas jämställt blir förminskad enligt ovan exempel medvetet eller omedvetet. Viktigt att tänka på är att personer med funktionsnedsättningar är lika mångfacetterade och ”normala” som andra människor. Därför brukar det bästa rådet för att få till ett bra möte vara att bete sig som man brukar och inte göra skillnad.

Arrangörens checklista:

Saker att tänka på som arrangör för förbättrad tillgänglighet:

  • Jämna gåytor ute och inne underlättar oavsett man är lite skröplig, har synfel eller är rullstolsburen
  • Se till att hyllor, handtag, belysning osv är på en nivå så att alla når, såväl sittande som gående
  • Stadiga räcken och bra belysning i trapporna
  • Tydlig föreställningsinformation på varierande höjder så att de är läsbara även för de som inte ser så bra.
  • Fråga om ni kan få tillgång till handikapptoalett i lokal i närheten om det saknas i den egna lokalen
  • Köp in mobila ramper för ev trappsteg i lokalen – det kostar inte så mycket och är även lätt att söka pengar för
  • Var öppen, trevlig och gästvänlig mot ALLA besökare!

Hörselnedsättning
Många av länets scener har fast hörselslinga. Passa på och fråga vid bokning av dina teater- eller konsertbiljetter så att du får rätt information. Nationalscenen Riksteatern med Dövas Teater turnerar regelbundet med föreställningar där teckenspråk används ibland direkt i föreställningen. Ibland teckentolkas även andra föreställningen med hjälp av en tolk som står vid sidan av scenen och översätter. Länsteatern Västerbottensteatern har en egen slinga som kan tas med på turné och användas där inte lokalen har egen utrustning i de mindre orterna. Kontakta oss för mer info kring detta!

Ett länktips är Tyst Teaters hemsida som är teckentolkad och informativ med många intressanta artiklar om scenkonst med fokus på dövkulturens uttrycksformer.

Allergier
Nedhårade hästkläder brukar få stanna hemma när man går på teater men det finns minst lika många personer som har andra allergier än pälsdjursallergi.

Vi vill rekommendera länets arrangörer att avråda sin publik från att använda starkdoftande parfymer i samband med föreställning samt att ha rökruta i direkt anslutning till entrén då många kan drabbas av stora allergiska reaktioner och därmed hindras helt från att röra sig ute i sociala sammanhang.

Synnedsättning
Syntolkning av föreställningar görs på vissa håll i länet av utbildade syntolkar. I Umeå görs det till exempel i ett samarbete mellan Umeå Teaterförening och Synskadades Riksförbund i Umeå. Syntolkningsutbildning för intresserade kan anordnas och en syntolkningsutrustning finns som kan lånas ut efter överenskommelse. Kontakta Synskadades Riksförbund i Umeå för mer information eller hör av er till oss.